Hej då

De senaste dagarna har varit riktigt konstiga. Varje dag är det någon ny person som man gillar som man måste säga hej då till. Vissa fattar inte riktigt hur det känns men kan säga så här. Under ett års tid har jag bott i USA, långt bort från familj och vänner och även om man kan snacka om allt via skype så är det ju inte samma grej. Under den här tiden har alla mina vänner (framför allt på San Pascual) funnits här 24 timmar om dygnet. Vi har sett varandra gråta, vi har sett varandra skratta, vi har haft motgångar och uppgångar tillsammans och hela tiden har alla funnits här för varandra. När man lever i en värld utan föräldrar så blir vi varandras stöttepelare och varandras familj. Därför känns det otroligt tungt att säga hej då till alla som åker och inte kommer tillbaka i höst. Det känns också otroligt jobbigt att säga hej då till de som kommer tillbaka för vi har tillbringat så mycket tid tillsammans att det känns konstigt att inte ses varje dag hela sommaren.
I går fyllde Jacob år så vi ordnade fest och på kvällen började typ alla gråta. Superkonstigt, men vi stod där, cirka 20 - 30 personer och grät för vi har varit med om så mycket tillsammans och många skulle åka hem idag. Denna termin/halvår har verkligen varit det bästa i mitt liv och jag ångrar ingenting.
Förutom denna sentimentala stämning så var det en riktigt rolig dag i går! I morse sa jag hej då till Josie och det var jättejobbigt och i morgon åker Cattis. På måndag åker jag. Känner mig redo nu. Vill hem till familj och vänner och svensk mat. Ska njuta de sista dagarna innan det är dags att lämna paradiset för denna gång.
Bjuder på lite bilderna från senaste tiden.
Diplom från IBS
Jag och Maya
Johan, Filip, Jacob och Erik är väldigt exalterade över nåt nytt dataspel.
Hotellpool jag och Josie hängde vid i måndags
Förmodligen min sista islatte från Starbucks
Fuck the dealer och Fuck You, självklara partyspel på San Pascual
Jag och Josie gör oss i ordning för graduationlunchen
Hela San Pascual-gänget väntar på bussen. Jag, Josie, Olle, Felix, Robert och Jacob.
Kommentera inlägget här: